*taget ur en tjejs blogg som jag ville skriva hit för jag vet att det finns många deprimerade.

Att vakna varje morgon och känna sig svag och hopplös. Att tycka att det är en enorm prestation att ta sig ur sängen och möta ännu en mörk dag. Det finns inget att se fram mot, utan allt har en svart skugga och värst är det att bära känslan av att vara värdelös.

Så här kan det kännas att vara deprimerad. Var fjärde man och varannan kvinna drabbas någon gång i livet av en djup depression. Det är tungt och outhärdligt, men det går att behandla och bota. Det är viktigt att ta det på allvar och söka hjälp – för du behöver inte och ska inte ha ensamt ansvar över sjukdomen om du drabbas.

Jag vill ta upp och prata om depressioner, därför att så många av oss har upplevt det eller har någon närstående som varit drabbad. Många gånger upplever jag att vi duckar för det som är svårt och tungt, därför att det skrämmer oss. Men kunskap gör oss rustade för att möta det som är obehagligt.

Symptom
Det som är lättast att se hos en deprimerad människa är nedstämdheten. En nedstämdhet som inte påverkas av att det händer något roligt eller av att få stöd och bekräftelse av sin omgivning.  Kanske man också känner av ångest eller oro inför saker som ska hända eller har hänt. Vissa hanterar sin oro genom att bli arga, irriterade eller får utbrott.

Sömnsvårigheter och koncentrationsproblem är också vanliga symptom. Man har svårt att hänga med i händelseförloppet under en film eller i en bok och kanske glömmer vad man har försatt sig att göra.

Att känna sig svag, trött och ha brist på energi är också vanligt. Det är svårt att ta sig ur sängen eller att göra vardagliga saker – arbeta, sköta hemmet eller duscha. Det gör ofta att man får skuldkänslor och känner sig som en stor börda för sin omgivning. Den drabbade känner sig värdelös och kanske funderar på att ta sitt liv.

Att stå bredvid
Att vara nära anhörig till någon som är deprimerad är tungt. Kanske du får höra samma ledsamma ramsa om och om, eller så blir du utsatt för personens ilska. Du försöker göra allt du kan för att underlätta, lyssna eller trösta, men inget du gör tycks muntra upp eller hjälpa. Kom ihåg att den som är deprimerad är sjuk. Du kan inte bota den du älskar och det är heller inte ditt fel att personen har drabbats – även om denne säger det till dig.

Vad du kan göra är att stödja den drabbade i processen att söka läkarvård eller hjälp hos en terapeut. Du kan även försöka se till att försöka låta livet gå på som vanligt, med både rutiner och små vardagliga nöjen. Den deprimerade kommer inte själv att vilja gå med på bio, ta en promenad eller hyra en film. Föreslå trots allt och ge inga skuldkänslor inte om du inte får gensvar.

Låt heller inte ditt liv stanna upp och kretsa kring den deprimerade. Gör saker som du trivs med utan dåligt samvete och kom ihåg att du behöver glädje, kraft och energi för att vara ett bra stöd. Du behöver inte dela mörkret som din anhörig upplever.

Att vara deprimerad
Något som är viktigt att veta om depressionssjukdomen är att det finns effektiv hjälp att få, trots att du som är drabbad ofta tror motsatsen. Behandlingsmöjligheterna har utökats under senare år och likaså våra kunskaper om depressionssjukdomarnas förlopp. Behandlingen vid depression kan dels vara psykologiskt inriktad i form av psykoterapi eller KBT-behandling, dels vara biologiskt/medicinskt inriktad. Dessa former av behandling står inte i sig i någon motsatsställning till varandra, utan kombineras ofta för att ge bästa behandlingsresultat. Djupa depressioner bör dock som regel behandlas med biologiska behandlingsmetoder i den akuta fasen.

Så om du misstänker att du lider av depression, be någon att leda dig ur mörkret. Det finns ett litet fladdrande ljus längst framme i tunneln, även om du inte just nu orkar lyfta huvudet och se det.